Det löser sej.

Deppig som jag är börjar jag tänka på annat, som gör mig ännu ännu ledsnare och jag är nästan förbannad, men det som inte dödar mig blir jag ju starkare av. Det är dags stirra upp skiten och göra smartare val, så knasst man kan vara, ja man smäller av och de är knappt att man klarar sånna sämre dar. Innan det går för långt, nu är jag desperat. Jag vill ju se till att göra nåt bättre av denna korta tid som vi har här på denna planeten. Man kan inte gå runt och skapa sina egna helveten. Äntligen så börjar ångesten släppa och den bästa medicinen för mig är vin en kväll som denna!

Hörs om ett par dagar!







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback