Att leva.

Man jobbar ständigt med motgångar här i livet. Men ska det aldrig vända??
Nu faller tårarna som aldrig förr igen. Trodde tårarna va slut för det här året.
Detta skulle ju bli ett bra år, vad hände där? Jag är rädd.

Jag ligger här och känner att jag inte orkar mer.
Drömmer mej tillbaka medans tårarna faller ner.
Till alla mina kära, ni ska inte behöva se mej lida.
Vill aldrig vakna ifrån denna stund, som just nu går i mitt huvud runt & runt.
Men om jag orkar kanske det kan bli bra.


Timba är lika deppig som jag av detta jäkla beskeedet!!
Ska gräva ner mej nu och inte se fram emot en helvetes jobb dag imorgon!!!
Fakk it!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback