Jag tar steget ut.

 
Inga plåster täcker mina sår. Åh det krossar mej så.
Ingen har någon aning om hur jag egentligen mår,
sen du stack har hela min värld varit grå.
En tår rinner ner för kinden, jag saknar dej så.
 
Du är så mycket mer än bara de där, du är hela min värld.
Du visade mej va riktig kärlek är, och nu står man här själv.
 
För mycket turbulens jag tror jag kommer krasch landa.
Jag tänker på dej varje dag, jag måste sansa mej själv för inget är desamma.
Utan dej.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback