16 februari

Fuck vad jobbigt allt blev nu helst plösligt då, att ett ända lites mess kan göra en så himma ledsen, och bekymmrad? Allvarlig talat så fattar jag ingenting. Jag förstår mig inte på dig ! Nu har det kännts bra i några dagar, men nu är botten nådd ännu en gång, helt plösligt ! Är de meningen att de ska vara såhär? För alltid, hur mycket ska man behöva sörja för en viss sak egentlgien, innan de går över? När börjar man få ett leende på läpparna istället för tårar i ögonen när man tänker på just den där saken..

Jag ska nog sluta med att bry mig om andra så mycket, och ställa upp för andra hit & dit. Känns inte som att man får ett jäkla dugg tillbaks alltså ! Ingen bryr sig, alla tror att de är så himmla lätt ! men vänta alla mina vänner, tills ni sitter i samma jävla sits själv ! Nu lät ja visst arg, de är ja förståss inte ! Mest besviken... Menade förståss inte "alla mina vänner", syftar mest på det uttrycket !

Till vem kan man vända sig egentlgien ?

hepp, nu ska ja och vovvsingen gå och lägga oss !



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback