Take me to the top.

 
Ibland snurrar man in på för mycket tankar, när man är ensam och äntligen har lite tid över till att faktiskt stanna upp och tänka ibland. Det hinns inte alltid med, då det alltid är mycket runt omkring som händer och sker. Man älskar att vara i centrum och hinner inte alltid tänka emellan svängarna. Men sesså! Alla borde ägna en minut eller två till att bara fundera en stund.
 
På vad man har gjort, vad man vill göra, vad man har för mål och drömmar. Drömmar kan faktiskt bli verklighet om man bara vill, allt handlar om att våga. Våga ta steget, våga chansa och våga förlora! Men man är aldelles för bekväm och faktiskt för feg. Alla har vi olika tyck och tänk om saker och ting och olika mål här i livet. Men inte vill man bli 70 bast och inte ha gjort ett endaste dugg? Inget direkt viktigt man kan berätta för barn, barnbarnen osv... Visst man kan ha ett awesome liv hemma i sin soffa. Tro mej, de vet jag! Men man vill väl ändå se och upptäcka nya saker nya stilar?
 
Jag orkar inte äns ödsla oro och energi på att jag inte kommer få någon intrillande lön på kontot ytteligare i två månader. Varför oroa sej för något sådant? Det löser sej lixom! Pengar är bara papper och pengar är till för att spenderas. Okej, jag är en mästare att sätta sprätt på pengar. Och jag hade förmodligen kunnat vara ute å resa i vida världen på mina tre "lediga" månader istället för att häcka i Jönköping. Det hade nog blivit samma lika penga kostnad. För det kostar skjortan att vara ledig tre månader på sommaren även att man inte gör något speciellt. Men de är ju lätt att vara efterklok...
 
Varför jobbar man? Jo för att kunna leva. Hur ska man kunna leva om man jobbar hela tiden? "Leva Livet" och se världen på sina 25 semester dagar om året? No way!
 
Jag har en dröm, en dröm som jag inte vet om den kommer bli verklighet.
Men man måste ju alltid hoppas och försöka? Eller hur!
Jag spånar, spanar & drömmer mej bort ett slag.
 
 
Långt inlägg från min snurrande skalle//
(Dehär är inget depp inlägg, för jag är lycklig & Glad)
Vart väl bara hjärnan som överansträngde sej för en gångs skull..
 
Ta hand om er och Ta för guds skull hand om varandra!
Ge din vän den där extra kramen, de där extra lilla sms;et.!
 
Har jag gått och blivit Poet?
  
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback